Igår gick Milla och jag ner till ”stan vid oss”. Slank in och fick lite pedikyr, mina naglar blev rosa och Millas svarta.

Vi kikade i några affärer och mötte 2 turkar. Jag gick närmast och dom tittade som om dom kände oss. Jag drar upp handen som för att vinka och klämmer glatt i med ett -HEJ! HEJ! (det var inget mesigt hej som i spåret). Jag vänder mig till Milla och frågar -Kände du dom där? -Nej, vilka då?
Herregud min idiot, vad tänkte jag med??!!
Turkarna vänder naturligtvis och följer efter oss. Vi rusar in i den ena affären efter den andra och håller samtidigt utkik mellan hyllorna om dom är kvar. Vi gick tillbaka igen och dom efter, började prova skor som vi inte alls skulle ha. Försäljaren frågade mig som var helt okoncentrerad på skorna om dom var bra? Öh, va? -No, No! Han plockade fram nya och inget par dög. Vi drog vidare och började fundera på hur vi skulle ta oss ur det där.
Till saken hör att för att komma till vårt hotell måste man antingen gå upp för en lång mörk trappa eller en lång mörk backe. Jag tyckte vi kunde ta av oss skorna och springa men den idéen var nog inte så smart så till slut säger jag helt panikslagen till Milla. -Du får ringa Chrille så han får komma ner och hämta oss. Jag hade naturligtvis ingen mobil med mig. Hade vi ringt hade dom aldrig kommit i alla fall för dom kollade på fotboll.
Vi lyckades i alla fall ta oss därifrån då vi tog rygg på några andra som var på väg upp. Vi småsprang hela vägen och kollade hela tiden bakom oss 
Svettiga, törstiga och full i skratt gled vi in på hotellet framåt natta 😛
Gilla detta:
Gilla Laddar in …