Ett ljus i vardagslunken.
Det är ljust SÅ mycket längre på dagarna och solen tittar fram ibland. Senaste veckan har nästan all snö försvunnit.
Längtar tills Malin blir av med pjäxan så hon kan börja köra bil igen. Tyvärr måste hon ha den i 5 veckor istället för 4. Hon fick en läkartid efter 5 veckor och hon får inte ta av den före.
Vi är alltså tillbaka i tiden. Jag har väl aldrig skjutsat så mycket som jag gjort senaste veckorna 😀
Man glömmer fort……
2 veckor går fort men jag antar att jag tycker det gått fortare än vad Malin gör.
Återbesök på ortopeden för att ta bort gipset och stygnen. Det såg jättefint ut.
Sen skulle den här ”pjäxan” på. En tjock vadderad innerpjäxa och sen den här stora plastgrejen med tusen kardborreband. För att få bättre stöd finns en liten knapp som man pumpar in luft i innerpjäxan.
Malin tyckte hon mådde lite konstigt när vi var där 😕
Nu ska hon börja gå försiktigt med kryckorna. Inte full belastning men hon får gå. Den här ska sitta på i 4 veckor och hon ska sova med den.
Men hur sjutton tänkte dom? Först ska hon gå med den ute och sen ska hon ha den i sängen??
Man borde väl ändå få en att sova i och en att ha ute?
Det där måste jag kolla upp…..
I alla fall hann vi bara ur hissarna på sjukhuset så fick Malin en svimmattack. Det går så himla fort och jag blir jättestressad och Malin blir irriterad på mig för att jag blir stressad. Det blev ryggläge i hisshallen men som tur är går det över bara hon får ligga ner några minuter. Där kom förklaringen till varför hon tyckte att hon mådde konstigt. Nu mår hon bra, tack och lov.
spicyewa 